måndag 31 oktober 2011

Efterlängtad


Nu är hon äntligen hemma igen. Hon som känns så stor men faktiskt bara är fem år, tog en weekend i Köpenhamn. Hon ville åka själv, inte med oss och det var viktigt. Bara hon, farmor och farfar åkte iväg för att hälsa på kusinerna. Fyra dagar längtade vi, fyra dagar var hon stor, självständig och säkert kämpandes med känslorna. Hon skulle aldrig erkänna men vi fattar ändå. För det första hon vill göra när hon är med oss igen är att "gå sönder" lite, gråta ut i famnen, kramas och byggas upp igen. Fem år - kan verka stort och världsvant men också väldigt, väldigt litet.

torsdag 27 oktober 2011

Sleepless

Är helt borta. Två sömnlösa nätter (varför har lillebror slutat sova?) och så alla nya intryck från praktiken. Skulle gärna göra en Törnrosa om det var möjligt men gissar att det inte blir som jag vill. Hej för idag.

söndag 23 oktober 2011

Söndag med pirr

Klipper ner naglar och tar bort lack. Förbereder mig inför praktiken som börjar imorn. 5 hela veckor den här gången, typ lika långt som ett sommarjobb förr. På den tiden var det en outhärdlig evighet, nu känns det bara kul. Och lite nervöst. Som att börja ett nytt jobb ju. Nu tar jag ett glas rött och ger er dagens utsikter i bild.

torsdag 20 oktober 2011

Så som det är

Långt ner i grådaskträsket denna vecka. Den sen länge slumrande astman har vaknat till liv i mig de senaste dagarna. Trodde den var borta för alltid. Lillebror hämtades hem sjuk från dagis och dotter måste ha kommit in i "lilla tonåren", annars vet jag inte vad det är frågan om. Pust. Och medan jag lägger lillebror fantiserar jag om att glida runt i fejkpäls och höga klackar med korallfärgat läppstift till. En annan vecka kanske.

söndag 16 oktober 2011

Helgen i Bild




En helg fylld av ingenting. Och det är bra. Även fast det börjar klia i min kropp när klockan passerat förmiddag och familjen fortfarande lökar hemma. Då är det nästan alltid jag som tar initiativet och släpar ut resten på långpromenad. Och trots en hel del vill inte från dotter vet jag att hon uppskattar och njuter av att glida runt och bara kolla, utan att egentligen göra. Fråga om hus, båtar, vatten och skapa sig en bild av hur staden hänger ihop. Och förhoppningsvis delar hon snart min bästa ledighetsaktivitet. Gå.

lördag 15 oktober 2011

Kroppar

I min skola kommer man varandra nära. Rent fysiskt alltså. Det ska sättas elektroder under pluggkompisens bröst, tas lite här och var på kroppen och bytas om alla tillsammans, tjejer och killar, alla tillsammans. Man får inte vara rädd för kropp. Men det är väl knappast någon med tanke på yrkesvalet. Hur som. Mitt under ett sånt där naket ombytespass när alla spanar på alla hör jag plötsligt "Men vilka snygga ben du har!" När tjejen med de långa smala benen upprepar komplimangen fattar jag att hon pratar med mig, om mina fotbollsspelarben som aldrig förr uppmärksammats på det sättet. Och att det kom från just henne. Det man inte har - antar att det går åt båda hållen. Sen bröt ett omfattande kroppsdelskomplimenterande ut i omklädningsrummet. Armar, ben, rumpor och bröst av alla sorter. Den dagen gick jag, och säkert också de andra, hem med nyvunnet kroppsgillande. Hurra för denna avslappnade, hyllande inställng till kroppen!

tisdag 11 oktober 2011

Skakigt

Liten snubbelfot ramlade med huvudet före rakt in i väggen. Morgonen därpå ringer dagis då lillebror har kräkts. Ett sjukhusbesök senare kom vi hem med en glad unge men med lätt skakad hjärna. Piggare sjukling har nog aldrig skådats och imorn går vi till dagis igen. "Var det bara det?" undrade dotter som tänkte sig sängliggande à la Madicken. Icke.

torsdag 6 oktober 2011

Släppa iväg

I morgon sätter sig en laddad dotter i bilen tillsammans med mormor och åker ut på landet över helgen. Bara de två. De ska mysa, äta gott, umgås och gå på marknad. Nästnästa helg är det hon och farmor som drar ner till Köpenhamn över en långhelg för att hälsa på kusinerna. Och kvar står vi, hennes mamma och pappa, med gapande munnar och håller tillbaka alla impulser att hålla fast henne i en evighetskram. För det här är deras grejer, det är dotter som vill pröva vingarna utan mamma och pappa, men med andra som står henne väldigt nära. Respektera och låta gå, inte vara ego utan tänka på de fantastiska möjligheterna de får att förstärka sina fina band med vår fina unge. Det är så jag får tänka trots att det svårt. Jisses vad jag har problem att släppa på taget om vår stora unge!

tisdag 4 oktober 2011

Ihop

De här två alltså. De må vara dödsgulliga och allt, men vissa dagar... Jag njuter av kvällens lugn om vi säger så. Syskonskapet har fått en ny dimension och jag hade inte inte räknat med detta riktigt än. Ihopgaddningen. Idag var jag en och de var två och jäklar vad de kan vinna mark med denna metod.

måndag 3 oktober 2011

I Bild - förra helgen, bröllop i bergsby utanför Barcelona


Lista

Såg en liten uppmaning här. Och för att komma igång efter nätpaus gör jag just en sån, en liten personlig lista. Barnsligt roliga att läsa andras svar. Kanske kommer det fram något nytt.


Namn: Cecilia
Smeknamn: Cicci
Ålder: 29
Bor: på den bästa sidan av Årstaviken, ett stenkast från Årsta torg
Stjärntecken: oxe. Alltså en sån där envis en
Äter helst: pastarätter, ostar och frukt
Favoritfärg: den som känner mig skrattar här. Färg? Vit, svart, grå
Bästis: Förutom minn livspartner finns ett fint, tight litet gäng som känt varandra sen vi var tretton. Skulle kunna skriva meter om dem, men inte här. Kort sagt: vad som helst kan hända, de skulle ändå finnas kvar.
Bästa ämne i skolan: Skolan förr - bild och form. Skolan nu - praktik!
Bästa film: Åh, glömmer lätt sånt här, vad som är favoritfilm, favoritmusik osv. Men nyligen sett och väldigt bra var Bridesmaids
Film jag aldrig vill se igen: Vill aldrig se skräckfilm eller något som har med rymden att göra
Fritidsintressen: vara med min familj, någon sorts hantverksarbete som målning eller att hitta på sjukt praktiska lösningar i lägenheten, se på sjukhusdokumentärer
Vill jag bli: Kommer att bli! Sjuksköterska, förhoppningsvis specialistutbildad barnsjuksköterska i framtiden
Drömresemål: Det måste ändå vara New York
Detta visste ni inte om mig: Har ett sjuhelsikes temperament. Det vet alla som står mig nära. De vet också att jag tio minuter senare kan vara glad som en sol. Kompensation?
Är jag hemligt kär i: Å, här får det bli några fina kvinnliga förebilder. Varför inte Lotta Lundgren som sa upp sig från slentrianjobbet och satsade allt på att förverkliga drömmen. Det gick ju väldigt bra och just nu är hon själva substansen i favvoprogrammet Landet Brunsås. Hade jag varit 19 hade jag nog svarat Rebecca&Fiona.
Blir jag lycklig av: Att jag har möjlighet att påverka mitt liv i den riktning jag vill. Frihet!