Vrakstatus

Det är förstås mest synd om lillebror, även om jag också kan känna att det är lite jobbigt just nu. Det är han som hostar tills han kiknar, har ont och har feberhet kropp som inte kan komma till ro. Andra kvällen/natten nu och vi går in klappar om och tröstar med några minuters mellanrum. Vaknar varje gång han hostar och likaså gör vi. Ingen sömn i natt alltså. Igen. Lillebror tar igen sömnen på dagen men vem kör runt mig i vagn? Vad är det med våra barn och sömn? Det frågar vi oss ganska ofta. Ok, han är sjuk nu, då blir det värre. Men jag kan inte påstå att det är bra i vanliga fall heller. Status vrak är inte långt borta vissa dagar. Ändå tycker jag vi klarar det här fantastiskt bra. Med tanke på, liksom.