fredag 30 december 2011

Ett svar som blev ett inlägg

Fick en fin kommentar med så mycket igenkänning. Började på ett svar som sen bytte och blev ett inlägg, som ett kort- och sammanfattat retroperspektiv över karriärångesten som tillslut blev ett helt nytt yrkesval. Kanske borde ta bort det där från bloggpresentationen nu, den är ju faktiskt botad.  


"Hej, vet inte riktigt hur jag hittade hit men jag brukar titta in i bland och tycker du har en sån fin blogg. Jag är tvåbarnsmamma ungefär i din ålder, bor i årsta och har drabbats av nån karriär-barriär. Jag har en lång utbildning men funderar på att byta bana och börja plugga igen till sjuksköterska. Läskigt och svårt, hur tänker du?"

Så kul att du hittade hit då säger jag! Och vi har visst en hel del gemensamt också.

Jag tänker så här, om du har möjlighet så ska du satsa på det du vill. Själv hade jag några barriärer framför mig innan jag kunde köra på. Till exempel knappt något studielån kvar, ett helt ok jobb, en lång utbildning som jag kände att borde (men egentligen inte ville) göra någonting av och lite för låga gymnasiebetyg för att komma in på någon av sjuksköterskeutbildningarna i Stockholm. Det tog fyra år innan jag gick från tanke till genomförande. Fyra år som inkluderade ta steget att lämna trygga jobbet, föda ett till barn, vara ärlig mot mig själv och erkänna felval och ge upp den tidigare utbildningen, och slutligen skriva högskoleprovet som blev min biljett in.

Det där med ekonomi är förstås den tråkigaste biten av det hela. De här tre åren blir inte de rikaste mitt liv. Men vi klarar oss, har en buffert och det räcker för att fixa det. Vad ska man satsa på om inte sina egna drömmar och en bättre framtid? Så tänker jag.

Jag tvingade mig själv att vara modig, vet att jag skulle ångra mig så om jag aldrig testade. Hann ju tänka ganska länge och när alla praktiska detaljer var lösta kändes det inte det minsta läskigt längre, bara rätt.

Till sist vill jag bara säga att utbildningen är världens roligaste, att tre år går väldigt fort och att framtiden är ljus. Så om du vill och kan - gör det!

2 kommentarer:

Alex sa...

Det här var befriande att läsa! Tack!

MammaCita sa...

Så bra! Varsågod!