Nej va klantigt, bilden åt fel håll!

Men det var första inlägget från mobilen.

Jag packar inte...

Jag är på kuryakins spelning istället! Och nu kommer parker lewis också. Så bra!

Barnskryt

Dotters egna ord för katt är "mao". Idag frågade min kinesiska arbetskompis om dotter säger några roliga ord. Jag berättade bla om "mao". Får då reda på att mao faktiskt betyder katt på kinesiska (mandarin?).  Vi var båda överens om att min dotter måste vara ett sällsynt skådat geni som redan talar detta avancerade språk innan hon ens behärskar sitt modersmål.  Lite cred också till dotters kusin som också och oberoende kallar katten  "mao". En sak glömde jag fråga min arbetskompis: om mao betyder katt- hette han alltså Katt Zedong?

Bon voyage

Jag hänger inte riktigt med men vi åker på fredag. Därför packar vi resväskan just nu för imorgon finns det ingen tid till det, då spelar Kuryakin på Pet Sounds Bar. Om det finns någon som läser det här som vi inte redan känner så uppmanar jag till att gå och lyssna kl 21, tors. Men först... Tvätta, vika, packa, pass, kolla listan, checka. Ändå känns det som kaos. Jag är inte beredd än, det kom så plötsligt, insikten att vi faktiskt ska åka nu.  

Fjort

Fjortisen som bor ovanpå oss har sportlov och har därför bjudit hem sina fjortiskompisar på lite häng. De lyssnar på hemsk musik och dansar. Det är väldigt lyhört här i huset och jag lider till dovt dunka från Basshunters Boten Anna

Gjort på jobbet idag:

- Gått till chefen och förhandlat lön och arbetstid. Jag är så stolt över mig själv, det gick så bra! Jag vet ju inte än om det lyckades eftersom det är en smula krånglig process med flera inblandade än just min chef men jag är så nöjd med min egen insats. Jag tyckte att jag hade raka och övertygande argument och tror dessutom att jag lyckades underminera min arbetsgivares eventuella motargument. Haha! Men som sagt, vet inte hur mycket skillnad det blir i plånboken än...

- Gått i bräschen för att starta en grupp som ska jobba fram en utbildningsplan för nyanställda. Idén blev positivt mottagen och jag slapp känna mig som ett ufo inför de andra. 

Efter dessa två enorma insatser, egentligen över min egen förmåga, kände jag mig dels för pirrig för att kunna koncentrera mig på jobbet, dels tömd i huvudet efter all mental förberedelse, för att kunna utföra något mer arbete. Inser att jag aldrig skulle kunna bli chef. Hur skulle det se ut? Jag kommer till jobbet, jag fattar ett mer eller mindre tungt beslut, jag blir mentalt slut och måste gå hem. Tror att jag vänligt men bestämt måste tacka nej till alla de chefsposter som erbjuds stup i kvarten... 

Hur är det möjligt...

att vara så sjuk men samtidigt så vild? Dotter har 39 graders feber men det märks inte, hon är snarare vildare och otåligare än någonsin. Klockan är inte ens 10 och vi har redan lekt med alla leksakerna, några är inne på andra varvet. Vet inte vad vi ska göra resten av dagen. Hon vill helt klart inte hänga hemma en dag till, men är det så lämpligt att gå ut och leka med hög feber? Dotter klättrar allt högre utefter väggarna. Om hon skulle hitta en liten vädringsglipa i ett fönster så skulle hon ta sig ut genom den, så pass är det. 

Cats gone wild

Ett möte med en  livs levande katt var utlovat till ikväll, något som dotter verkligen sett fram emot. Men eftersom dotter fick hög feber stannade vi hemma. Kattfrågan har vi löst med hjälp av YouTube. Nu ligger alltså pappan och dotter i soffan och tittar på tokiga kattklipp tillsammans. Ju mer katterna tokar sig desto mer skrattar dotter. Då börjar också pappan skratta, inte åt katterna utan åt sin dotters flamsiga övertrötthetskratt. Ikväll är humornivån hög hos familjen flams. 

Hahaha!!!

... Hon sa precis "mera joosh (juice) dumma pappa"!!!

En vab-dag

Idag är vi hemma dotter och jag. Hon vaknade med feber och var sådär febermysig som bara små söta barn kan vara. Vi låg i soffan och kramades under täcket och tittade på "boppa". Det var för en timme sen. Nu har febern försvunnit och dotter är sitt vanliga vilda jag. Hon klättrar på väggarna eftersom hon förstår att det inte blir dagis idag. Allt eftersom dotter far fram måste mamman springa efter och röja upp i dotters kölvatten. En bajsblöja som landade med bajssidan på mattan, en skål med ris for ut över köksgolvet, en kopp kaffe som spilldes över mamman.  Mamman stressar upp sig och hotar med att gå till jobbet.

Fult men fint

Av någon anledning har ljusrosa detaljer, en efter en, tagit sig in och hängt/ställt upp sig inne i vårt badrum för att där bilda en shabbychic kompott. Det är faktiskt ganska trevligt i badrummet nu, det trevligaste av alla badrum vi haft! Har märkt att vi dras lite till den där nästan lite förbjudna krusidullen. Som barn till sjuttisföräldrar blir det liksom så, att det slår över åt det motsatta. Det som vi tycker är lite snyggt i smyg men inte vågar stå för (men ändå köper) får hamna inne i badrummet. Där får det tabubelagda rosa plottret en fristad och vi kan gå in när vi vill för att få oss en dos. Sedan kan vi komma ut igen till resten av lägenheten som har en mycket mer legitim stil. Den manliga familjemedlemmen brukar muttra och slänga ur sig kommentarer ibland om det rosa plottret, men jag vet att det är han som gillar shabbychic mest, det har han erkänt i ett svagt ögonblick en gång. Det förklarar ju också all den tid som den manliga familjemedlemmen tillbringar därinne. 

Jag är någons mamma!

Åååh min älskade dotter! Jag blir fortfarande helt varm i hjärtat när jag tänker på en sak som hände igår när jag kom till dagis för att hämta. Hon blev glad när jag kom men brydde sig inte nämnvärt om min närvaro, trodde jag. Jag gav henne en puss, sedan satte jag mig ner och pratade med en fröken medan hon fortsatte leka. Sen ser hur hon går runt till var och en av sina små dagiskompisar och säger "min mamma" och pekar på mig. Det var så sött att jag tror jag dör! Tänk att hon känner så, att hon älskar mig och är så stolt över sin mamma att hon vill visa upp mig. Tänk att jag är hennes mamma! 

Friends eller Desperate - hur blir det?

En ny rolig tid börjar nu. Bästa vänner har flyttat hit, nära nära oss. Faktiskt till vår förra grannlägenhet. Tänk om vi hade bott kvar där! Vi pratade om det där min vän och jag, att då hade det varit precis som i Friends, med olåsta dörrar och gemensamt kylskåp. Men eftersom vi nyligen har flyttat ca 200 meter i samma område så tror vi mer på att det blir som i Desperate (fast utan färskrykande muffinkorgar). Det kommer bli bra det här. Skönt med kravlöst häng, skönt med vänner som kommer nära i vardagen och som bara finns där. Slipper boka in tider långt i förväg för att få tid att ses, nu kan vi lika gärna ses i tvättstugan eller handlandes på ICA! Vi kan hjälpa varandra med vardagsbestyr om så skulle behövas, vi kan promenera, vi kan stanna länge hos varandra på kvällarna utan att få ångest över lång väg hem, vi kan "låna" ägg av varandra och tusen andra saker som jag ser fram emot. Det blir så kul att ha er här!