Var är mitt liv?

Någonstans mellan den tegelstenstunga anatomiboken och flyttkartongerna skulle jag tro. Börjar kännas något enformigt, som om jag borde utöka mina referensramar i vardagen. Måste lära mig att inte vara så förbannat noggrann jämt. Med skolan alltså. Men det är mitt omval, min tid, mina pengar, min investering och det ska bara göras på bästa sätt. Det är mitt krav, på mig själv. Kanske inte måste ta i så, slappna av en smula liksom. Några dagar kvar till påsklov nu och en väldigt efterlängtad semester. I övrigt - trots att vi inte alls kommit i ordning än efter flytten är vi överens om den här lyan är vår bästa nånsin.