Jag har aldrig någonsin haft bruna ben. Inte ens efter solsemester i bikini. Armar, fejs, rygg och mage, ja - men aldrig ben. Kombinationen shortsmodet och föräldraledighet (jag var ju kontorsråtta förut och på kontor går man inte barbent, sommarn till trots) har dock brunat till benen ett par nyanser. Vi snackar verkligen inte BRUN brun, men tillräckligt för att känna mig sommarsnygg i bara spiror på stan.
2 kommentarer:
Har samma bekymmer, en ständigt återkommande ångest. Har nu gett upp och slåss för bleka bens rätt i samhället.
Ja det är rätt! Rubriken borde kanske ha varit "våga visa vita ben".
Skicka en kommentar