Lillebror var bara dagar gammal. Den där första tiden av total bebisbubbla och vakumet, när man slutar lägga märke till tiden. Musikhjälpens dygnet runt-sändningar var mitt sällskap. Och lillebror som alltid sov på bröstet. Jag var så blödig. Nyförlöst såklart, men också rörd över folks vilja att hjälpa, att det fanns så många som ville gott. Så går den här på. Och jag vet inte vad det är, men när Jason avar ungefär fyra minuter senare har jag fyllt en sjö med tårar. Sen dess stiger fukten i ögonen varje gång jag hör den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar