Det började med att blågula Bettan gick sönder på väg till jobbet. Hon gick sönder så pass mycket att jag inte kunde cykla ens en meter till utan var tvungen att låsa fast henne vid en stolpe och sedan springa mot tvärbanan. Till min stora glädje lyckades jag tjuvåka både till och från jobbet, det sparade in två take away latte. På dagis hämtade jag upp dotter som var grå av sand. Sand i hårbotten, sand i blöjan, sand sand sand överallt. När vi skulle gå till vagnen upptäckte vi att den inte var där. Stulen? Nej, men jag trodde det ett tag. Försökte ringa sambo och fråga men hans mobil var visst trasig. Vi fick gå hem istället men det gjorde ingenting. Vi gick genom ett skogsparti, bara hundra meter långt men den sträckan tog nog tjugo minuter att gå. Dotter ville stanna och sitta på en stubbe och sjunga så då gjorde vi det. Trots allting som inte gick som det skulle fick vi en toppendag ändå. Det hade jag inte tyckt om det inte var vår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar