När det inte blir riktigt som man tänkt sig

Jag skulle ha börjat plugga nu, startat min nya framtid i yrkeslivet. Och visst ska det bli föränding, men det blir inte just nu. Jag kommer vara kvar på banken ett tag till men inte allt för länge. Jag har massor av planer som ligger och gror så det känns faktiskt helt ok just nu även om det inte blev som planerat. Någon uppmärksammade mig på att jag har 40 år kvar i yrkeslivet och jag insåg att jag inte behöver skynda. Det blir när det blir helt enkelt.

Yes Pecan!

Ben & Jerry´s. Årets hittills smartaste och roligaste produktlansering i form av den nya glassmaken "Yes Pecan". Jag som inte ens gillar pecan känner på mig att jag kommer köpa glassen ändå.

Väl spenderat

När vi stog på flygplatsen på väg att åka hem fann jag över 40 euro i mynt längst ner i plånboken. Jag hade visst lagt ner alla växelpengar utan att tänka på euromyntens något högre värde jämfört med det svenska småskrammlet. Suck... Jag blev helt enkelt tvungen att lägga de sista pengarna på lyxprodukter. I det här fallet har kvalitet verkligen lönat sig, för så hela och fina händer som jag fick av den löjligt dyra handcremen har jag nog inte haft sen jag var bebis.

Musik

Jag gillar Lily Allen tänker jag varje gång jag hör henne spelas i radio. Ändå har jag inte tagit mig för att skaffa hem hennes låtar. Förr gick jag ut och köpte en skiva när jag hörde något bra. Idag gör jag oftast ingenting. Musiken är helt enkelt för lättillgänglig för mig. Jag tänker att jag får väl lyssna genom Spotify eller YouTube om jag vill höra den igen, där finns ju allt. Sen glömmer jag och därmed faller det bort. För min del har de nya kanalerna till musiken och dess oändliga utbud lett till en passivitet. Varje gång jag ska sätta på musik tar det stopp för jag kan inte komma på vad jag vill höra och framför mig har jag bara en tom sökruta. Blankt. Jag behöver bläddra och inspireras om det ska bli ett aktivt lyssnande. Kanske borde jag ta ett steg tillbaka i utvecklingen och börja köpa skivor istället. Märkligt, när alla andra går i den nya världen med sitt enorma suktande gratisutbud står jag kvar utanför för att jag inte kan komma på hur jag ska använda det.

5:e dagen

Jag är så uttråkad att jag DÖÖÖR. Det måste för sjutton komma ett slut på eländet nån gång. Men nu blir det inga fler sjukinlägg. Ni liksom jag är urless på allt som rör min äckliga flunsa.

Annars då?

Så vad gör jag annars då, förutom att ligga här och inaktivt jobba på att bli frisk? Jo jag surfar nätet på jakt efter den perfekta kappan. Det går inget vidare. Igår hann jag kolla ett par sajter innan jag var tvungen att ge upp på grund av huvudvärk. Idag hoppas jag det går bättre. Jag har en väldigt bestämd bild av kappan i huvudet, såg den på en tjej i Ringen för ett tag sen och tänker leta tills jag hittar just den.

Ibland gör man det svårt för sig

Varför är det så jobbigt att ringa sig sjuk till jobbet? Jag tror alltid att de andra tror att jag fejkar. Yeah right, visst att hon är sjuk, liksom. Vad har jag för anledning att tänka så egentligen? Jag har aldrig missbrukat mina sjukdagar, aldrig fejkat en endaste gång. Kanske beror det på att jag som småbarnsförälder ibland vabbar och därmed blir min frånvaro dubbelt så hög som en annan som bara har sig själv att tänka på. Jag vet ju att mina arbetskamrater har total förståelse för det. De har ju själva haft småbarn en gång i tiden, alltså har jag ingen anledning att tycka det är jobbigt. Ändå gör jag det. Igår morse när jag ringde gjorde jag mig ännu ynkligare än jag redan var och kraxade fram "Jag har blivit sjuk och måste stanna hemma". Varpå min kollega svarade "Oj då, då får du ta det lugnt och krya på dig". Ändå så lyckades min twistade hjärna tolka det som: Ok hon trodde mig inte. Det där "krya på dig" lät inte hjärtligt. Nu tror hon säkert att jag ljuger. Jag måste ha hjärnspöken...

Fruktomania

Bästa sambo kom hem med en hel kasse frukt och annat nyttigt för en sjukling. Jag antar att han också vill att jag blir frisk snart. Det är inte ett dugg roligt att ta själv ta hand om barn och hem plus en sjuk vuxen som bara gnäller och tycker synd om sig. Det är nog bäst att jag börjar äta av frukten.

Fluuu

Det var inte bara fina prylar och upplevelsen som jag tog med mig hem från Berlin utan även flunsan. Den var på gång redan för några dagar sen men jag lyckades hålla undan utbrottet med värktabletter. Att ligga sjuk på hotellrummet var otänkbart. Väl hemma hjälpte inga piller och flunsan kom på riktigt. Det finns inte en chans i världen att jag tar mig upp ur sängen idag. Alla förnödenheter som tabletter, telefon, snorpapper och förstås datorn ligger bredvid mig i sängen. Mat orkar jag inte ens tänka på men jag vet att det finns en förpackning micropopcorn om det kniper. Det är oändligt synd om mig. Googlade nyss influensa symtom 2008, fick fram detta:

• Hög feber
• Huvudvärk
• Muskelsmärtor
• Torrhosta
• Smärtor bakom bröstbenet
• Uttalad sjukdomskänsla
• Rinnande klar snuva
• Rodnad i ögonvitan

Sjukdomen är oftast 7-10 dagar, varav feber 3-5 dagar.

Check, check, check. Jag har rubbet. Då är det allstå sängläge 3-5 dagar framöver. Kul.

I bilder

Åter

Kan inte säga annat än att allt var så BRA! Staden var nog den intressantaste jag besökt. Allt är en enda salig blandning av fint och fult, små röriga mysiga kvarter som en bit därifrån övergår till kommunismens välplanerade, linjeraka och överdimensionerade områden. Det fanns så mycket att se och vi hann bara med en bråkdel. Det lutar åt ett återbesök i framtiden, är fortfarande nyfiken på staden. I shopping och matväg fanns det så många alternativ att jag knappt kunde välja, ändå blev det några fina saker och massor med god mat, förutom den schnitzel som sambo insisterade på att äta trots alla vana tysklandsresenärer som varnat för den tyska maten. Det finns ju hundra andra goda kök att välja bland.

Jag hade ju lite separationsångest innan vi åkte för att vara ifrån dotter men det gick hur bra som helst. Vi visste ju att hon hade det bra, dessutom fick hon en kul semester från sina plåstriga päron. Päronen konstaterade också att det inte är fel med lite tid på tu man hand då och då och få återupptäcka hur kul vi faktiskt har det ihop. Jag skulle kunna fortsätta berätta hur roligt det var i en evighet, men jag tror ni fattar. Ingenting slog i varje fall känslan att komma till en unge som slänger sig runt halsen i världens innerligaste kram.

Berlin

Wiii! Tidigt imorgon bitti åker jag och sambo till Berlin. Tre dagar och tre nätter bara vi två. Vi ska kolla in stan, titta i affärer och sitta högst upp i TV-tornet och dricka öl. I mina öron låter det toppen förutom en grej, att vi ska vara borta från dotter. Jag har aldrig varit borta från henne mer än drygt ett dygn och jag vet att kommer kännas skitjobbigt. Separationsångest big time! Hoppas jag kan njuta lite åtminstone... Dotter får i alla fall en jätterolig helg tillsammans med sina mor och farföräldrar.

Frossa

Precis som man bör en nyårsdag har jag degat en del framför tv:n. Och precis som man bör har jag frossat i diverse onyttigheter. Det fanns en hel del kvar efter igår som jag har tagit hand om. Tydligen har jag inget som helst stopp idag.

Note to self:

Gå till jobbet imorgon. Suck...