LONG WEEKEND A HEAD
1 år sedan
fredag 2 januari 2009
Berlin
Wiii! Tidigt imorgon bitti åker jag och sambo till Berlin. Tre dagar och tre nätter bara vi två. Vi ska kolla in stan, titta i affärer och sitta högst upp i TV-tornet och dricka öl. I mina öron låter det toppen förutom en grej, att vi ska vara borta från dotter. Jag har aldrig varit borta från henne mer än drygt ett dygn och jag vet att kommer kännas skitjobbigt. Separationsångest big time! Hoppas jag kan njuta lite åtminstone... Dotter får i alla fall en jätterolig helg tillsammans med sina mor och farföräldrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej!
Läste att jag borde kommentera mer... Detta är inte så mycket en kommentar utan mer ett inlägg en fundering eller kanske en reflektion!
Efter att du för ett par månader sedan introducerade mig till Andys lekland har jag väntat på den dagen då jag själv skulle ta med någon dit.
Idag hände det!
Jag och Mercedez begav oss med tvärbanan mot Andys, båda två var fulla av förväntningar. Mercedez inför en kul dag och jag inför de faktum att Mercedez skulle ha skoj samt att jag hoppades på att få uppfylla rollen som den fantastiskt roliga mostern.
Vi började med att åka de minst läskiga rutschkanorna tills vi så småningom gav oss på den absoulut läskigaste. Vi njöt! Mercedez hade kul, jag var glad och otroligt nöjd med att inte tillhöra de latte mammor/mostrar som satt nedanför och drack kaffe.
Allt var frid och fröjd tills dess att vi hörde röster ropa "MERCEDEZ"!!
Där stod fyra tjejer från Mercedez klass och vips var jag hangchowad. Från att vara världens bästa moster befann jag mig nu nedanför leklandet tillsammans med latte mammorna och drack kaffe.
Kanske ska vi i fortsättning inte vara så hårt dömande mot dem? Kanske de inte alls vill sitta nedanför och sörpla. De kanske sitter och längtar efter att åka rutschkana och studsa studsmatta, det är bara det att deras barn/syskon barn hittat bättre lekkamrater.....
Ps. Anledning att fler inte kommenterar är nog att det är rätt krångligt om man inte själv bloggar eller har någon annan av de Idfunktioner som önskas Ds.
Det ligger nånting i det du säger. Vi har aldrig tänkt på att det kan komma en dag då dotter hangchowar oss. Det är ju en förskräcklig tanke! Vi vill ju vara med och hoppa, studsa och rutscha länge till. Så länge hon vill hoppar jag vidare. Inget ont om lattemammor alls, jag är en av dem, men inte när jag har en studsmatta framför ögonen!
Som lösning på den krångliga kommenteringen: Börja blogga vetja!
Skicka en kommentar