Senast jag lånade böcker från något av stadens bibliotek hade jag varken barn eller examen och bodde i en etta i Sumpan. Jag var student med taskig ekonomi och lånde massor med kurslitteratur som jag alltid lämnade tillbaka alldeles för sent, vilket resulterade i en växande skuld. Sen tog jag examen och tänkte att jag aldrig mer skulle behöva bibblan mer. Min plan var att gå under bibblanjorden och på så vis komma undan med skulden. Det skulle funka så länge jag förblev inaktiv. Jag tänkte inte så långt som att jag kanske skulle få barn nån gång. Nu har jag barn. Barn behöver läsa böcker. Många böcker. Det blir en dyr historia att köpa alla böcker och dessutom vill jag ju inte missunna dotter biblioteket endast på grund av min egen dumhet. Idag bestämde jag mig för att det var dags att gå ovan jord, att ge mig tillkänna och betala tillbaka skulden. Det hela gick bra även om det kändes pinsamt, särskilt när bibliotekarien visade mig en fiffig funktion med förseningspåminnelser via mail. Sen fick jag mitt nya lånekort. Nu kan vi bruka biblioteket igen och dotters läsintresse får växa ännu mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar