För ett par veckor sedan kastade vi ut våran mikro. Det kanske var lite otippat från mitt håll, drottning av hushållsgenvägar som jag är. Min fåfänga vad det gäller hemmets utseende var dock större än latheten. Mikron var stor, ful, lät mycket och tog stor plats. Hur stort var egentligen mikrobehovet hemma hos oss? Vi bestämde oss för att kasta den i vilket fall och testa att leva utan en period för att mäta behovet. Skulle det bli olidligt kunde vi köpa en ny, bättre. Nu har vi varit utan i kanske två veckor och jag har aldrig saknat den ett dugg. Vill man värma matrester tar man bara fram en kastrull, precis som tiden innan mikron (eller hela min uppväxt). Det finns egentligen bara ett tillfälle då vi sannolikt kommer svära över avsaknaden av mikro, nämligen när vi mitt i natten måste stå vid spisen och slamra med kastrullerna för att värma på bebismjölk eller välling under tidspress. Men det blir sen det.
4 kommentarer:
Vi har ingen mikro, har aldrig haft och det har fungerat bra tom med två barn!
Knew it! Fattar inte ens varför vi ens haft en. Eller jo, det beror ju på min lathet i köket. Nya tider nu dock!
Vidhåller att mikron har sin plats i hushållet. Vi har aldrig ätit så mycket broccoli som nu. Och allt fryst kött som man kommer på att använda i sista minuten. Å va skönt det var att snabbt värma mjölk till det skikande barnbarnet kl 03.15. Kattens får snabbt sin lyxmat i form av fryst fisk -- färdig på knappt två minuter. Men - är lät ju så förjordat mycket. Och det fanns ju ingenstans att ställa den. Min kandidat till onödiga köksprylar är snarare bakmaskinen!
Ska förstås stå "er lät så förjordat mycket"
Skicka en kommentar