Asså, jag har ju inget att komma med. Har varit passed out på soffan de senaste dagarna och intrycken därifrån är inte så intressanta. Om dagarna virvlar familjen förbi framför mig, om nätterna är det bilderna från teven som virvlar förbi. Soffan är förvisso väldigt bekväm men så mycket gillar jag inte att hänga där. Idag har jag i varje fall fått lite miljöombyte i form av tre olika besök på sjukhuset vid tre olika tidpunkter. Vi kan inte klandra sjukvården för att inte vara noggranna den här gången. Dagen har med andra ord varit "maxad" för min del och nu är jag tillbaka i soffläge igen. "En dag i taget" säger läkaren. "Det är något jag redan tillämpar" menade jag. Att föreställa sig alla arton dagar på en gång leder nämligen till psykbryt.
2 kommentarer:
mysigt ändå. saknar det där soffläget och spänningen att det kan ske närsomhelst!
Mmm, jag minns också att jag saknade tiden innan när den väl var förbi. Och innan soffläge-perioden längtar man dit, efter lyxen att få göra ingenting. Får man för mycket av det goda kanske? Skönt att läsa din kommentar, du som både har det färskt i minnet och dessutom hunnit få perspektiv! Ska försöka uppskatta, ibland är det dock lättare sagt än gjort..
Skicka en kommentar